Minst 21 kvinnor hängdes efter andra världskriget på grund av de grymheter de begått i de tyska koncentrationslägren. Och vi ska minnas vad de gjorde, en var "den unga bödeln".
Irma Grese var bara 21 år när kriget tog slut, men hon hade då uppnått en hög position i Auschwitz-Birkenau. Klädd i tunga, svarta stövlar och beväpnad med piska och pistol styrde hon med järnhand. Irma Grese sköt ihjäl slumpvis utvalda fångar eller misshandlade dem till döds.
Vem var denna sadist? Irma Ilse Ida Grese, född 7 oktober 1923 i Mecklenburg, död 13 december 1945 i Hameln, var en tysk fångvaktare (SS-Aufseherin). Hon var även verksam som lägervakt i koncentrationslägren Ravensbrück och Bergen-Belsen.
Trots sin tämligen ringa ålder gjorde Grese en snabb karriär inom SS. Hon började sin bana i Ravensbrück i juli 1942, där hon utbildades till SS-Aufseherin, "övervakare", för tjänstgöring i koncentrationsläger. Följande år förflyttades hon till Auschwitz, där hon senare befordrades till SS-Oberaufseherin, "chefövervakare", med ansvar för cirka 30 000 kvinnliga interner, mestadels polska och ungerska judar.
Irma Grese gjorde sig under sin tid som lägervakt skyldig till åtskilliga brott mot mänskligheten. Hon kunde skjuta eller piska ihjäl interner utan uppenbar orsak. Hon avgjorde även vilka som skulle sändas till gaskamrarna. I Auschwitz samarbetade hon med SS-läkaren Josef Mengele, usch och fy, medan hon i Bergen-Belsen stod under läger-kommendanten Josef Kramers befäl. Hon gjorde sig känd för att uppfinna nya tortyrmetoder, vilka hon med sadistiskt intresse utsatte interner för. Hon fick namnet den ”blonda besten”.
Grese blev enligt vittnen sexuellt tillfredsställd av att piska andra kvinnor. Hon befanns vara skyldig enligt åtalspunkterna, dömdes till döden och hängdes den 13 december 1945, 22 år gammal. Vid samma tillfälle avrättades tio andra krigsförbrytare, däribland Josef Kramer, Fritz Klein, Elisabeth Volkenrath och Juana Bormann.
Hennes sista ord var, "Schnell" (skynda på). Flera namn ska jag skriva om, deras öden.
Källor:varldenshistoria.sesv.wikipedia.orgevi.comeaec-se.org